Ladda bössan och rädda världen

Inför frälsarens - Al Gore - Sverigebesök har en bok med den föga anspråkslösa titeln "100 sätt att rädda världen" lanserats. I pr-syfte ska de första exemplaren överräckas till kungen och statsministern, dessutom kommer samtliga riksdagsmän föräras varsitt ex.

I likhet med den välgödde husägaren Gore nyttjar bokens författare, Johan Tell, flyget flitigt i sitt arbete. I en intervju i tidningen Privata Affärer (nr 4/2007) poängterar Tell att han "klimatneutraliserar" sitt resande genom att skänka pengar till "en organisation som planterar träd".

Man anar en stolthet över denna kostsamma uppoffring, men det högsta priset för våra skogsodlande miljövänners rena samveten betalas av de som tvingas ge plats för träden. För att "skydda" marken hyr planteringsföretagen in vaktstyrkor som fördriver lokalbefolkningen, beskjuter bönder och konfiskerar boskap.

Det, i kombination med tvivel kring trädplanteringens effektivitet ur miljösynpunkt, har fått brittiska och holländska miljöorganisationer att reagera och brittiska myndigheter överväger en kvalitetsmärkning för att få bort den här typen av företag från marknaden.

Miljöorganisationer har genom åren framgångsrikt påvisat de negativa följderna av skogsskövlingen i Amazonas för människor, flora och fauna. Nu gör några miljögrupper/företag stora pengar på skogsplantering i Afrika med förödande konsekvenser för lokalbefolkningen och djurlivet. Trots att fakta finns fortsätter bl.a. svenska miljövänner och medier att skriva okritiskt om trädplantering som klimatneutralisering.

Tyvärr är det inte bara de grönas krav på genomgripande politiska åtgärder som påminner om socialismens, tydligen hyser de båda också uppfattningen att "man måste knäcka ägg om man ska göra omelett".

Grön business är big business

SAS följer nu efter British Airways och erbjuder resenärerna en möjlighet att "klimatneutralisera" sina flygresor. Betalning och neutralisering hanteras av The Carbon Neutral Company, som enligt flygbolaget satsar på olika projekt för hållbar utveckling, till exempel förnyelsebar energi. Ett besök på företagets hemsida visar dock att ett av fyra projektområden utgörs av trädplantering, bl.a. i Uganda. Senare under året ska det även bli möjligt för SAS-kunderna att köpa s.k. utsläppsrätter till marknadspris.

• SAS resenärer kan betala för utsläpp, SvD, 14/3 2007

Alternativen för resenärer med dåligt miljösamvete som vill kompensera sina CO2-utsläpp kan delas upp i fyra kategorier.

• Förnyelsebar energi
• Energieffektiv teknik
• Skogsplantering
• Köp av utsläppsrätter

Har tidigare skrivit om DN:s diskutabla miljösatsning, sedan dess har flera svenska medier granskat företagen i den moderna avlatsindustrin.

SVT refererar till brittisk press och skriver att det stora antalet oseriösa företag i branschen gör att Blair-regeringen överväger ett kvalitetsmärkningssystem. Ett av de företag som inte anses håller måttet är Climate Care, som samarbetar med bl.a. British Airways och svenska Dagens Nyheter.

• Utsläppskompensation kritiseras, SVT, 16/2 2007

Under rubriken "Bluffvarning för klimatresor" redogör Svenska Dagbladet för en undersökning som visar att nästan samtliga företag som erbjuder koldioxidkompensationer satsar på skogsplantering medan blott en fjärdedel investerar i ny energieffektiv teknik eller andra projekt som säkert ger effekt på utsläppen.

• Bluffvarning för klimatresor, SvD, 16/2 2007

Aftonbladet har gjort en jämförelse mellan fem företag på klimatmarknaden och varnar för att skänka pengar till de som satsar på träd som koldioxidkompensation. Tidningen kritiserar även de höga administrationskostnaderna och oviljan mot opartisk utvärdering av genomförda projekt.

• Skänk miljöpengen till rätt klimatföretag, Aftonbladet, 21/2 2007

Sydsvenskan konstaterar att Svenska Naturskyddsföreningen och Statoil har mycket stora marginaler på utsläppsrätterna, vars marknadspris i dagsläget är ca 15 kronor per ton för 2007 och 150 kronor för 2008. För 2007 års kvoter tar Statoil 60 kronor per ton plus 59 kronor i administrationsavgift per affär. Svenska Naturskyddsföreningen är det dyrare alternativet, med en prislapp på hela 350 kronor för ett ton från 2008 års kvot. Av summan går 100 kr oavkortat till föreningens opinionsarbete, ca 100 kronor i administrationsavgifter och resten för själva kvoten. Statoil har hittills sålt ca 200 ton och SNF ca 8.000.

• Stora påslag för administration av utsläppsrätter (ej online), Sydsvenskan, 13/2 2007

Aftonbladet skriver att den som köpt utsläppsrätter i tron att nedsmutsningen därmed kommer minska kan känna sig lurad eftersom tilldelningen till industrin för åren 2005-2007 varit så frikostig att man beräknas få ett överskott av outtnyttjade kvoter.

• Köpt utsläppsrätt? Aftonbladet, 14/2 2007

Dagens Nyheter, som finansiellt och i redaktionella texter stödjer Climate Care har som väntat ännu inte granskat branschen.

SAS, med ett 60-tal riktigt gamla flygmaskiner i flottan, putsar på sin skamfilade miljöimage. I pressmeddelandet försäkras att alla de CO2-projekt resenärerna kan välja mellan ger en "dokumenterad, och av tredje part verifierad, reduktion av koldioxidutsläpp". Får hoppas att det stämmer, det vore trist om bolaget gör samma misstag som trädkramarna på DN och British Airways.

Vad bör man då satsa på om man accepterar att växthuseffekten är skapad av människan och vill "göra nåt"?

• Undvik alla företag som satsar på trädplantering, välj istället något av de övriga alternativen i listan ovan. Exempelvis kan insatser för effektivare energianvändning i fattiga demokratiska länder även vara ekonomiskt och hälsomässigt klokt för lokalbefolkningen.
• Ett rimligt krav är att projekten uppfyller Gold standard och accepterar oberoende granskningar.
• Försäkra dig om att pengarna når sitt mål och inte försvinner i administration eller gigantiska vinster.

Varken Climate Care eller The Carbon Neutral Company uppfyller samtliga dessa grundläggande krav.

Sänkta utsläpp bättre än höjda miljöskatter

Om myndigheter världen över gör vad de kan för att förbättra flygledningen - vilket kortar flygtiden samt köerna på både marken och i luften - kan flygets samlade bränsleåtgång minska med 12 procent, och därmed reducera utsläppen med 73 miljoner ton koldioxid årligen.

"Regeringar är snabba på att göra semestern dyrare med nya skatter i miljöns namn. Men de är långsamma på att förbättra infrastrukturen. [...] Tiden för ursäkter är över. Nu handlar det bara om politisk vilja."
Giovanni Bisignani, ordförande för
International Air Transport Association, IATA

Det är som konstaterats tidigare, politikerna ser miljöalarmismen som en genväg till beskattning, kontroll och reglering. Istället för effektiviseringar och bättre teknik är politikernas lösningar fler begränsningar och sänkt levnadsstandard.

• Iata ger miljökänga till regeringarna, Dagens Industri, 13/2 2007

Selektiv filmkritik

Igår avslöjade Computer Sweden att en agent från FBI och en företrädare för den amerikanska filmindustrin hållit ett föredrag för svenska poliser om upphovsrätt och piratkopiering.

Genast slog fildelningslobbyn bakut - att utländska brottsoffer ("amerikanska intresseorganisationer") oemotsagda fick vara kunskapstörstande poliser behjälpliga var "skandalöst" och "helt uppåt väggarna" menade Piratpartiets ordförande.

Av den omfattande mediebevakningen att döma var det tydligen sensationellt att en amerikansk lobbyist under någon timme medverkade i utbildningen av totalt sex svenska poliser.

Det är lustigt, för när klimatlobbyisten Al Gores skrämselpropaganda till film häromveckan köptes in till samtliga medarbetare vid polisen i Stockholms län hördes inga röster om att "man har gått över gränsen om man överlåter utbildningen i ett ämne åt en intresseorganisation" (Mats Melin, chefsjustitieombudsman) eller att "det finns uppenbara problem med att ta in sådana som man vet har ett partsintresse" (Göran Hellstrand, kammaråklagare).

• Hollywood och FBI utbildar svensk polis,
  Computer Sweden, 19/2 2007
• Lobbygrupp hos polisen: "Inte principiellt fel",
  Computer Sweden, 19/2 2007
• FBI utbildade svenska poliser om fildelning, SvD, 19/2 2007
• Al Gores film ska hjälpa Stockholmspolisen, SvD, 8/2 2007

Den politiska korrekthetens pris

DN meddelar stolt att reseredaktionen numer ska vara "klimatneutrala". För att klara resor till destinationer utanför tullarna kommer det bli mindre flyg och mer alternativa färdmedel, t.ex. som då man tog tåget till Hanoi (14 dagar enkel resa) och båten till Egypten (en månad t/r utan landstigning).

Men ibland går flyg inte att ersätta, och för sådana resor tänker DN köpa sig ett gott samvete med hjälp av den brittiska organisationen Climate Care (CC) - som i sin tur investerar i olika koldioxiddämpande åtgärder. Försäljningen av koldioxidkrediter är växande, inom tre år beräknas branschen omsätta drygt fyra miljarder kronor.

Av pengarna som CC drar in från sina samarbeten med över 200 företag går 40 procent till administration. Man må kalla sig "non-profit-fund", men hela tio procent av intäkterna utbetalas som "royalties" direkt till grundaren - en ganska hyfsad avkastning även för ett kommersiellt företag. Något svenskt 90-konto skulle organisationen således aldrig få, för det krävs att minst 75 procent av de insamlade medlen går till ändamålet för insamlingen.

Vilka projekt är det då som Climate Care satsar på?

"Men brittiska BBC 1 har uppmärksammat kopplingar mellan Climate Care och diskutabla projekt i Afrika. När en flygresenär 'neutraliserar' en flygresa genom att betala Climate Care, köper i sin tur Climate Care koldioxidkrediter från organisationen FACE. Både biståndsorganisationen Oxfam i Holland och brittiska organisationer, som World Rainforest Programme, pekar i kritiska studier på vad som händer när FACE driver trädplanteringsprojekt i Afrika.
I östra Uganda har lokalbefolkningen fått flytta från områden vid nationalparken Mount Elgon, eftersom deras närvaro ansågs slita på trädplanteringarna. Jordbrukare har blivit beskjutna och misshandlats av beväpnade vakter, och fått sin boskap konfiskerad. I Uganda får projektet kritik av miljöorganisationer för att det skjuter upp omställningen från fossila bränslen och förvärrar landkonflikter."
ur "Våga granska miljöns heliga kor" av Erika Bjerström

Exemplet ovan visar på faran i att granskande medier samarbetar intimt med de man också ska bevaka. Skriver DN kritiskt om CC:s vinstmarginaler och tvivelaktiga arbetsmetoder saboterar man också tidningens stora miljösatsning.

DN menar att miljöansvar måste få kosta. Men de som verkligen får betala för den politiskt korrekta miljöprofilen - Ugandierna - instämmer nog inte i att Sveriges största morgontidning kan ha ett gott samvete.

• Våga granska miljöns heliga kor, Journalisten, 6/2 2007
• Vi måste ändra vårt sätt att resa, DN/Resor, 10/2 2007

Upplysningens tid är förbi

Det vankas julafton för alla miljövänner med sinne för domedagsprofetior, idag släpper tomten - i form av FN - en ny tegelsten med gissningar om jordens tillstånd och dystra framtid. Det handlar varken om befolkningsfrågan, skogsdöden eller en annalkande istid - nej, självklart är det den globala uppvärmningen som är i fokus.

Miljöalarmisternas nervösa väntan på julklapparna från FN har fyllt medierna de senaste veckorna, låt vara att ingen behövt tveka på varken vad de önskat sig eller vad de kommer att få.

"Uppgiften är gigantisk. Det handlar om att ta temperaturen på Moder Jord för det kommande århundradet."
Sydsvenskan sammanfattar ödesmättat FN:s arbete
under rubriken "Idag får världen FN:s klimatdom"

Även om det aktuella undergångsscenariot skiljer sig något från de tidigare, är lösningarna ungefär desamma. Vi måste dämpa tillväxten och sänka vår levnadsstandard - blott rejäla försakelser kan rädda planeten.

Många politiker ser i miljölarmen en möjlighet att återta makt över samhället som förlorats till medborgarnas strävanden efter ökad frihet och självständigt tänkande. Med ett ivrigt hamrande på "Spinning Jenny" - det moderna samhället - försöker vänstern stärka sina positioner med det trivialaste av trick, hotet om Ragnarök.

Det franska miljönätverket "Alliance pour la planète" uppmaning att släcka ned all elektricitet i fem minuter för att uppmärksamma den efterlängtade klimatrapporten blev en måhända oavsiktlig men alltjämt symbolisk handling för den bakåtsträvande delen av miljörörelsen.

Utan politiska ingrepp och folkens umbäranden kommer det moderna samhällets upplysning leda till planetens undergång, menar många inom miljörörelsen.

Med sådana resonemang är det inte konstigt att Nordkorea var den förhandstippade vinnaren i nedsläckningstävlingen eller att världens miljövänligaste land enligt Världsnaturfonden är Kuba. Båda är länder där politiker bestämmer fritt och medborgarna dagligen gör uppoffringar.