Aló Presidente

Halvvägs i Fichtelius dokumentärserie drar jag mig till minnes kritikstormen mot Carl Bildts blogg, som anklagades för att vara tillrättalagd och styrd av just Bildt. Att just de egenskaperna ligger i bloggens natur gjorde att kritiken föll platt, särskilt som de trots allt bara lockar en begränsad och relativt intresserad skara väl medveten om vem avsändaren är.

Däremot har de invändningarna fog för sig nu, ty det som lockar 1,3 miljoner tittare ser i förstone spontant ut från Perssons sida men är naturligtvis väl övervägt - låt vara att det avslöjar en hel del om "ordförande Perssons" växande ego och känsla för lösa antaganden och brist på strategi över tid.

Allt ljus är på den store ledaren, och både medarbetare och motståndare baktalas hursomhelst utan en chans till bemötande. De får istället, efter bästa förmåga, lita till mediernas sensationslystnad och törst efter konflikter.

• "Erik Åsbrinks avhopp nästan som en statskupp" ett "häpnadsväckande uttalande" menar Åsbrink
• Persson sågar Bildt som svarar på sin blogg
• "Bildt behövde försörjning" och "erbjöds toppjobb" gör att Bildt åter svarar på sin blogg

- Som tv betraktat var det väl inte så genialiskt, inte jämfört med andra dokumentärer, säger Ester Pollack, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, till SvD.

"Han talar fritt ur hjärtat till medborgarna, utpekar motståndare, är sin egen självsvåldige domare, raljerar och knäpper på näsan, berömmer sig själv."

"Effektivt, men kanske mer caesariskt än sympatiskt."

Bertil Torekull och Per Svensson om Bildts blogg.

Hörde någon som menade att "utan vår unika public service-teve hade Fichtelius långsiktiga projekt aldrig blivit av". När man ser resultatet och den sliskiga inställsamheten hos Figge inser man att det antagandet nog är korrekt.

Lästips: Jihad service

Sydsvenskans Mats Skogkär har granskat SVT Rapport:s utrikesrapportering under februari och noterar bl.a. följande.

"Visst, människor dödas.
I 'självmordsattentat', i 'sprängdåd' i 'bombdåd', i 'dåd', i 'sprängattentat' i 'attentat', av 'explosioner'.
Men inte i terrordåd. Inte i terrorangrepp.
Jo, den 19 februari inträffade faktiskt ett 'terrorattentat' enligt Rapport, riktat mot ett tåg i Indien."

Skogkär menar att statsmediernas ordval och vinklingar i Irakrapporteringen möjligen tyder på en förhoppning "att lyssnarnas tankar skall ledas till exempelvis andra världskrigets motstånd mot den nazistiska ockupationen".

"En icke oväsentlig skillnad, utöver metoderna, är förstås att de motståndsmän som kämpade mot nazismen ju faktiskt slogs mot – inte för – en totalitär, människoföraktande ideologi."

• Jihad service, Mats Skogkär, Sydsvenskan, 6/3 2007

Odenbergssamhället möter motstånd

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén kritiserade igår regeringens förslag att tillåta FRA massavlyssna tele- och datatrafik som korsar landets gränser. Hon menar att den omfattande övervakningen underminerar källskyddet och meddelarfriheten, som båda skyddas av grundlagen.

Bloggen Pawal avslöjade igår att all e-post till och från den statliga televisionen skickas via en brittisk underleverantör - och därmed kan bli tillgängliga för FRA.

Den utländska servern är dock inte det stora problemet, eftersom försvarsminister Odenberg (m) vill ge Kontoret för särskild inhämtning, KSI, rätt att även inom landets gränser använda "särskilda metoder" (läs: olagliga) för informationsinhämtning om brottslighet eller verksamhet som kan bli brottslig (läs: allt). Konfliktforskaren Wilhelm Agrell menar att militären är i färd med att bygga upp en ny spionorganisation riktad mot svenskar, ett slags parallell hemlig polis a la IB som avslöjades för drygt 30 år sedan.

Skrev i januari om Odenbergs kontroversiella lagförslag, Säpo sågar svenskt stasi.

• "Något oerhört skrämmande är på väg", Världen idag, 21/2 2007
• SVT skickar sin e-post utomlands, bloggen Pawal, 21/2 2007
• Myndighet kan få läsa SVT-mejl, SvD, 21/2 2007
• Militären vill skapa nytt IB, Aftonbladet, 2/2 2007

Fler kritiska röster

• Alliansen tassar i Bodströms fotspår, DN Ledare, 7/1 2007
• "Försvarsministern satsar på att bygga en kontrollstat",
  Henrik von Sydow (m), DN Debatt, 11/1 2007
• Regimens superdator väntar, Oscar Swartz,
  SvD Brännpunkt, 10/2 2007

Statsmediernas ledarskribenter

Programmen inom de statliga medierna ska enligt sändningsavtalet präglas av saklighet och opartiskhet. Efter Cecilia Uddéns blamage häromåret, då hon erkände det alla visste redan - att åsiktsdriven journalistik ofta praktiseras inom SVT och SR - har de båda mediebolagen jobbat intensivt på att förbättra sin image samt rensa ut åtminstone de som tycker "fel". PR-kampanjen "Fri television" är ett exempel, ultimatumet mot högerbloggaren Gudmundsson ett annat.

Fortfarande finns det dock många knep att ta till för journalisten som har något på hjärtat.

Mannen på gatan. Det mest klassiska tricket för reportern på fältet är att leta upp en person - gärna "mannen på gatan" - som kan ge uttryck för de åsikter journalisten driver.

Exempelvis är samtliga USA-korrar på TV & radio stationerade i New York och Washington DC, vilket gör det synnerligen enkelt att finna "mannen på gatan" med för reportagevinklingen passande åsikter.

Kommentator. En annan möjlighet, om journalisten inte orkar ta sig utanför betongkuvöserna på Gärdet, är att kalla sig kommentator och istället berätta om människor med "rätt" åsikter.

Exempel på detta är den f.d. Nya Norrland-medarbetaren Björn Elmbrants (s) inrikespolitiska kommentarer och programserie "Hyperkapitalismen", eller den f.d. Arbetet-skribenten Bo-Inge Anderssons (s) utrikeskommentarer i Rapport som bjuder på både detaljerade inblickar i världshändelserna samt en aldrig sinande ström av Bush-sågningar.

Krönikör. Ett tredje alternativ är att vara krönikör, ty sådana räknar SR inte som permanenta medarbetare och kan därför inte anses vara underordnade kraven på opartiskhet och saklighet - och därmed inte möjlig att fälla i Granskningsnämnden. Se SR:s försvar i GRN ärende 646/01, vars fällning dock var felaktig.

Här finner vi - förutom redan nämnde hr Elmbrant och hans fredagskrönikor - även Ekots kulturkrönikör Johannes Ekman, som sist i Lunchekot varje söndag avhandlar det mesta i avdelningen "det var bättre förr - utan valfrihet, globalisering och ifrågasatt kulturstöd".

Hr Ekman har för vana (se här t.ex.) att prata kring ett par debattböcker eller tidningsartiklar han har kär, varva egna sammanfattningar med högläsning, innan han avrundar med en rad ur en tidskrift eller låttext, som ett slags kulturalibi.

I helgen ägnades hela inslaget åt en bok av globaliseringskritikern Joseph Stiglitz. I den noggranna redogörelsen för bokens olika delar blandades rena faktafel och allmänna antiglobaliseringsmantran med kritik mot USA:s miljöpolitik vilken är "ett slags krigshandling". Som en markering av krönikörens åsikt i frågan avslutades inslaget med ett citat ur en recension av Stiglitz bok, hämtad från tidningen Observer.

I försöken att kringgå de betungande inskränkningar som sändningsavtalet innebär anställs kommentatorer och krönikörer som ett slags ledarskribenter. Det är kanske inte helt fel, men då måste urvalet spegla det politiska landskapet - och tydligt varudeklareras för publiken.

Det bästa alternativet - att skrota statsmedierna - är som bekant, tyvärr, inte nära förestående.

• Kulturkrönikan 4 februari, SR Ekot, 4/2 2007

SR med koll på världen

"... terrordåden i USA den 9 september 2001."
Marianne Kihlberg, SR Ekot (bl.a. 11/1 kl 15:00, lyssna här).
Felsägningen var ingen felsägning - se länken nedan.

Man lär sig alltid något nytt när man lyssnar på statsradion. Som att det på Ekot uppenbarligen är lite si och så med faktagranskningen.

• 150 rebeller dödade av Nato i Afghanistan, SR Ekot, 11/1 2007

SVT: Castro är en diktator!

Läste på någon blogg härförleden (glömt vilken), apropå Castro-kvällen på SVT, att nämnda TV-bolag har som praxis att kalla diktatorer för ledare eller något annat neutralt så länge de är vid makten, för att därefter ge dem rätt titel - (f.d.) diktatorer.

Möjligen är det en nödlögn för att försvara den ibland inställsamma rapporteringen om Castro, eller "Kubas ledare Fidel" som han ibland tituleras. Eller titulerades, för i fredags valde vårt statliga mediebolag att - sannolikt för första gången i en nyhetsnotis - kalla Castro för diktator!

Vet Kubavännerna på SVT något som inte vi vet? Är Castro - f'låt, Fidel - död? Nyhetsnotisen väcker frågor.

• Castros frånvaro väcker frågor, SVT-Text, 22/12 2006

SVT "lånade" koncept från BBC

Inför jul- och nyårshelgens många program visar SVT just nu en reklamfilm där popartisten Robbie Williams med orden "De är alla här i jul, på Sveriges Television!" "presenterar" en rad artister på scenen, bl.a. Stevie Wonder, Elton John, Kristina Lugn och Mikael Wiehe. Både Williams röst och hela filmen är naturligtvis producerad medelst datormanipulering och klipp- & klistra-tekniken, men mycket skickligt gjord.

Idén till filmen är dock inte SVT:s egen, man har stulit den från BBC Radio. Se originalet ovan.

Tillägg 25/12: SVT:s alster finns på deras hemsida. Under rubrikerna Kultur & Nöje / Julen 2006 / Glimtar ur julutbudet, välj filmen Musik: Trailer för julmusik.

Med reservation för att SVT ev. kan ha köpt konceptet av BBC.