Statens storlek bestäms långt mer av hur mycket regeringen
kan pressa ut i skatt än av någon ideologi. / M. Friedman

2006-10-13

Havel en värdig fredspristagare

Nobels Fredspris har under årens lopp tilldelats många värdiga mottagare, exempelvis Lech Walesa, Aung San Suu Kyi och José Ramos-Horta. Men de senaste årens märkliga beslut hos den norska Nobelkommittén har tveklöst skadat stiftelsens anseende.

  • 2001: Kofi Annan och FN. De fredsbevarande styrkorna tilläts inte att agera i folkmordets Rwanda 1994 då 800.000 människor mördades, trots många varningar och möjligheter att ingripa. Året därpå valde FN att utan motstånd släppa in serbiska armén i Srebrenica, trots att man lovat muslimska flyktingar skydd där - ett villkor för att de gick med på total avväpning. Under tio dagar i juli 1995 avrättades 7.000 muslimska män. Chef för de fredsbevakande operationerna under de här åren var Kofi Annan. Naturligtvis är Annan inte ansvarig för massakrerna, men delansvarig för FN-styrkornas passivitet.
  • 2002: Jimmy Carter. Inget emot Carter, men enligt Nobelkommitténs ordförande Gunnar Berge var utnämningen också en kritik av George W Bush. Att i Alfred Nobels namn driva en personlig politisk agenda borde varit skäl nog för stiftelsen att byta ut hela den norska Nobelkommittén.
  • 2004: Wangari Maathai. En kavat dam som arbetat för kvinnors rättigheter, tagit reda på var AIDS-viruset uppstod och sedan 1976 planterat 20 miljoner träd. Det är lika många plantor som Södra Odlarna levererar på ett drygt halvår.

Min favorit till priset 2006 är den 70-årige dramatikern och f.d. presidenten Václav Havel. Som frontfigur och talesman för den tjeckiska oppositionen fängslades han ett flertal gånger men hans mod, moral och alltid lika fredliga kamp gjorde honom känd och respekterad långt utanför landets gränser. Hans betoning av individens frihet och de mänskliga rättigheterna stod i skarp kontrast till den socialistiska politiken i regionen. I november 1989 störtades kommunistregimen under den oblodiga Sammetsrevolutionen, och kort därefter valdes Havel till president. 1993 delades landet på fredlig väg när Slovakien bildades. Han verkade som president för Tjeckien fram till år 2003.

En man med ett sådant mod och engagemang, som lett kampen för en fredlig revolution, därefter skapat en stabil demokrati och några år senare medverkat i en nationsdelning utan blodspillan, borde vara en given fredspristagare.

Tyvärr lär jag nog bli besviken också i år.

Tillägg: Inte blev det Havel i år heller, men besviken är jag inte då Muhammad Yunus och Grameen Bank, Bangladesh, som utvecklat de s.k. mikrokrediterna är ett synnerligen klokt val av Nobelkommittén.