Statens storlek bestäms långt mer av hur mycket regeringen
kan pressa ut i skatt än av någon ideologi. / M. Friedman

2006-09-07

Språktest får stöd

På kultursidan i onsdagens Sydsvenskan ställer sig journalisten Lars Åberg frågan "i vilket annat land skulle det inhemska språket kunna uppfattas diskriminerande?" Åberg menar - helt i linje med Fp - att rätt använt kan språktest vara en nyttig kontroll för att fånga upp de som har svagare kunskaper.

I den expanderade offerkulturen, där varje grupp i samhället kan hitta skäl att se sig som förfördelad i förhållande till andra, ställs växande krav på stöd från det offentliga som inte alltid motsvaras av en vilja att bidra till samhällets utveckling. Möjligen är det så att förslagen om språktester för både barn och vuxna - och de omedelbara avståndstagandena - är de politiska partiernas sätt att undvika att prata direkt om hur permanentade de parallellstrukturer håller på att bli, vars enda kontakt med majoritetssamhället är socialen, skolan och polisen.

Han konstaterar att goda kunskaper i svenska kan leda från marginalen in mot centrum, men istället tenderar myndigheterna att satsa miljoner på att de problematiska stadsdelarnas invånare ska få samhällsservicen in på knuten och förmedlad via tolk.

Det är också en universell sanning att det är bra att behärska språket som talas i landet där man bor. Den som inte håller med om detta har mer att förklara än språktestarna.

  • Varför inte språktest?
    Små problem kan fångas upp innan de hunnit bli stora.
    Lars Åberg, Sydsvenskan/Kultur, 6/9 2006 (artikel ej online)

1 Comments:

Blogger Johan J said...

När LÅ skriver om "språktester för både barn och vuxna" förutsätter jag att han inte begränsar sitt resonemang till att enbart handla om kraven för medborgarskap.

Debatten om det svenska språkets ställning tycks ingalunda vara avslutad, betänk att det i dagsläget bara är ett land som har svenska som officiellt språk - Finland. Att komplettera de fem lagstadgade minoritetsspråken med ett officiellt språk anser (s) och (v) är kontroversiellt eftersom en sådan lag - enligt kulturutskottets M. Ernkrans (s) - kan "uppfattas som diskriminerande". Läs även t.ex. Sture Alléns eller Fredrik Lindströms åsikter i frågan.

Istället handlar Åbergs text om språket som en viktig nyckel till möjligheten att leva och fungera i samhället. Ett väl utformat språktest (som LUS för barn t.ex.) kan då vara ett effektivt sätt att fånga upp och erbjuda lämplig språkutbildning av hög kvalitet.

Detta till skillnad från vad som ges nu - de ofta undermåliga SFI-kurserna som alltför få börjar på och ännu färre slutför. I dagsläget börjar knappt hälften av alla nyanlända invandrare på SFI inom tre år, och bara 35 procent av dessa slutför kursen med godkänt betyg inom två år. För tre år sedan presenterades en SFI-utredning med många bra förslag, men ännu har regeringen inte agerat.

Den citerade texten speglar alltså viljan att uppvärdera språkets betydelse för integration. Det kan sedan landa i de så kritiserade språktesten vid medborgarskap, men enligt min åsikt hellre i en satsning på att erbjuda jobbpraktik samt en individanpassad språkundervisning av god kvalitet.

Vad jag anser om språktest vid medborgarskap? Genomförs de ändringar av som redan föreslagits i regeringens egen utredning samt i Fp:s rapport blir frågan om språktest vid medborgarskap i praktiken helt oväsentlig.

Lästips: Språklyftet, en rapport från Fp, 27/6 2006

08 september, 2006 01:17

 

Skicka en kommentar

<< Home