Nytt från bidragsdjungeln

Förr skämtades det friskt om Sovjetunionens centralstyrda planekonomi och omfattande femårsplaner. Nuförtiden, när Sovjet fallit i glömska och Europa domineras av en fredligare union, är det märkligt tyst på högerkanten om Bryssels många planekonomiska stödprogram. Under innevarande år är den totala budgeten för unionens alla bidrag hisnande 1.062 miljarder kronor.

• EU-budgeten för 2007 klar, SvD, 30/11 2006

I På onsdags presenterades EU:s nya landsbygdsprogram för Sverige, som under de kommande sju åren ska ge 35 miljarder kronor till att stärka utvecklingen utanför städerna. Kanske blir det äntligen ett nytt ostens hus i Burträsk? Det gamla gick i konkurs när bidragen tog slut förra gången.

• 35 miljarder satsas på landsbygden, SR Östergötland, 24/1 2007

Även ungdomen måste stärkas, för 8 miljarder kronor ska myndigheterna fostra unionens unga till att bli engagerade EU-medborgare.

• Ung och aktiv, Hela Gotland, 18/1 2007

Inkomsterna för lantbrukare inom EU ökar, främst eftersom politikerna blivit ännu generösare med jordbruksstödet. Den genomsnittliga inkomsthöjningen inom unionen blev +2,6 procent mellan 2005 och 2006, mest i Nederländerna (+17,6%) och Frankrike (+8,6%). Sedan år 2000 har böndernas inkomster stigit kraftigast i Lettland (+222,6%) och Estland (+226,7%).

• Ökad inkomst för EU-bonden, ATL, 8/1 2007

Trots att alla bidragskossor inte existerar i verkligheten producerar unionens bönder berg av livsmedel som inte finner några köpare. Eftersom det tydligen bor en liten folkhälsofascist i varje regleringsivrande byråkrat föreslår man att unionen ska skjuta till 75 miljoner kronor till frukt- och grönsaksproducenterna, vilka redan får 14 miljarder kronor per år, så att dessa i folkhälsans namn kan "skänka" osäljbara varor till barn och gamla.

Förslaget har nästan bara vinnare, både EU-byråkratin och producenterna får bra PR, unionen blir av med osäljbara överskott och som en inte helt oäven bieffekt förväntas barn & gamla följa överhetens pekpinnar och äta mer grönt. Men precis som vanligt är det skattebetalarna som tvingas stå för hela notan när politikerna visar handlingskraft.

• EU-kommissionen försöker pr-kuppa med fruktstöd,
  DN, 24/1 2007

Stödpengar finns även över företagen. I databasen EUGA, som sammanfattar alla offentliga stöd runt om i Europa, finns bidrag till ett värde av 520 miljarder kronor att söka. 80 miljarder av dessa är vikta för IT-branschen. Tidigare gavs EU-stöd upp till 50 procent av projektets kostnad – den gränsen är nu höjd till 75 procent.

• Över 500 nya miljarder kronor att söka för företag,
  EUGA/Microsoft, 12/1 2007
• Finnes: 80 miljarder kronor Sökes: tålmodiga it-företag,
  IT-Branschen, 16/1 2007

Gigantiska bidragssystem som EU:s utgör den näring som kan få usla affärsidéer att blomma, under en tid snedvrida konkurrensen med kommersiella företag, för att därefter självdö när bidragsutbetalningarna upphör.

När medierna skriver om systemets förlorare nämns oftast besvikna mottagare som får minskade eller indragna bidrag. Alltför sällan talas det om de största förlorarna i systemet - EU-medborgarna, tillika finansiärerna.