CAP-kontroll växer

Effektivaste sättet att permanenta sig själv är att göra väljarna beroende av dig, gärna genom ett omfattande bidragssystem. Vänstern kom på det för länge sedan, även om högern knappast varit så mycket bättre när de haft chansen.

Detta är nu vad EU-administrationen gör i ökad utsträckning med dess gigantiska jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy). Antalet berättigade till bidrag har ökat rejält när ett nytt "gårdsstöd" införts, som baseras på gårdens arealer. Det är i huvudsak småbönder som förr inte kunnat söka stöd, eller som inte tyckt tidigare bidragsnivåer gjort det lönt att söka. "Gårdsstödet" är inte kopplat till någon produktion, varför exempelvis hästgårdar är stora mottagare. Tämligen välbärgade medborgare får alltså skattepengar till sitt fritidsintresse.

Kostnaden för administration och kontroll på Jordbruksverket av CAP har således ökat i Sverige från 445 miljoner år 2004 till 520 miljoner kronor år 2005, en ökning med ca 17 %. 545 personer jobbar idag runtom i Sverige med CAP-kontroll, något som inte lär minska kommande år då EU:s nya Landsbygdsprogram drar igång.

• EU:s gemensamma jordbrukspolitik kostar årligen skattebetalarna ca 430 miljarder kronor (45 miljarder EUR), varav ca 11 miljarder går till Sverige (motsv. ca 50 % av vår medlemsavgift).
• Priset i EU på många jordbruksprodukter är ca 80-100 % över det pris som gällt om EU vore ett frihandelsområde (enligt OECD:s preliminära beräkningar). Vi betalar alltså dubbelt - både bidrag och höga matpriser.
• Dessutom skattesubventionerar vi export, vilket slår ut fattiga länders marknader - så tvingas vi ge mer i u-lands-bistånd istället.

Källa bl.a.:

• "Dyrt administrera miljardbidrag till jordbruket", S. Strömkvist,
  Sydsvenska Dagbladet 22/4, (artikel ej online)
• "Europas omättliga bönder", K. Wickman,
  Svensk Tidskrift nr 2/2003 (finns i artikelarkivet)