Statens storlek bestäms långt mer av hur mycket regeringen
kan pressa ut i skatt än av någon ideologi. / M. Friedman

2006-07-11

En prioriteringsfråga

En man kom i förra veckan in akut till Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm för stroke, en propp i hjärnan, som orsakat en delvis förlamning. Han togs genast omhand men när det var dags för operation så tog det stopp.

"Jag tittade NN i ögonen och så sade jag att 'Jag är väldigt ledsen, men vi kan inte ge den behandling vi hade hoppats'." säger professorn till SVT Rapport. Orsaken var att det inte fanns någon ledig plats på eftervårdsavdelningen, "brist på resurser" således.

"Jag tänkte att 'Är det så dåligt?'. Det finns ju [pengar] till annat också, som är mindre viktigt. Jag menar det här blir ju en belastning för samhället det här också om han behöver ligga så här." säger patientens fru.

Jag kan inte släppa tanken på att det beror på sjukhuset självt. Här fick man en chans att statuera exempel och "nå fram" i mediebruset med sitt krav på mera pengar. Alla sjukhus måste ge akut vård, det ska inte finnas någon resursbrist eller semesterstängd period. Kan man inte ge vård ska man skicka vidare patienten. Vårdplatser i Stockholm finns det - och naturligtvis i landet i övrigt.

Att patienter prioriteras lågt beror på att inkomsterna i huvudsak bestäms av politikernas välvilja, ty så fungerar vårt planekonomiska system med minimal konkurrens.

I ett väl fungerande marknadssystem skulle sjukhuset aldrig våga underlåta att ge adekvat akutvård. Den dåliga publiciteten hade gjort att patienterna - kunderna tillika inkomstkällan - valt något annan vårdgivare.

Karolinska tjänar antagligen på strokepatienten eftersom man nu "med fog" kan kräva en större budget. Politiker som är mitt i en valrörelse har svårt att inte "göra något" och därmed låta oppositionen ta poäng.

Nekandet av vård kan förstås också orsakats av usel planering och då borde nämnda ledning avskedas omgående varandes en fara för allmänheten. Varför man inte skickade vidare patienten kan bero på att man får en faktura tillbaka, högre än om man gör operationen själv - och framförallt - om den inte görs alls.

Måhända har jag fel, det är iallafall vad jag hoppas. Men när ansvarig läkare så kort tid efter incidenten sitter bekvämt tillbakalutad i tv och förklarar varför man låter en patient bli förlamad och samtidigt är mycket noga med att poängtera orsaken – brist på resurser – blir man lite misstänksam.

Hursomhelst, med ett lite mer "amerikaniserat" förhållande till skadestånd hade den stackars patienten nu kunnat stämma skiten ur professorn, Karolinska och SLL. Som det är idag tar inte ens ARN upp sjukvårdsfrågor.

Observera: Har valt att utelämna namnen på de inblandade. Reportaget i SVT Rapport finns på webben, svt.se.